Ja, jag har bakat idag. 

Tills på onsdag.

Bakade rågbullar och gjorde om receptet så det skulle passa  mej, och det blev så himla gott!!!

   Pinjenötter och solrosfrön i, som maken fullständigt hatar, men han tyckte om dom han också!!!   

Dom var så goda, men smör och ost på. Så skönt och så stolt är jag. Inte för att jag brukar misslyckas, men jag blir alltid lika glad när jag lyckas ändra recept och det blir bra!!!  

Har fått dra på med en massa piller ikväll igen, jag har riktigt ont.    Måste helt enkelt få sova lite, natten som gick var som vanligt ganska....typ.....vaken..... Suck.

Måste nu ringa fabbo doktorn och få nytt recept, och det hatar jag!!! Krångel krångel....

Nä, dags att göra första försöket till sömn då.

Tror jag.   

Jag har sagt det förr, säger det igen. 

Barnen gör livet värt att leva. Villkorslös kärlek, det känner jag hela tiden för dessa underbara liv som jag har varit med och "tillverkat".   

   Kvart i sju på morgonen var vi i församlingshemmet där förskolan gick luciatåg för pappor, mammor, farfar, farmor och mormor och morfar.  Lillen hade bara mamma där, syrran gick i skolan och pappa jobbade. Men han var så nöjd så.  Efter tåget åt vi medhavd frukost tillsammans, riktigt trevligt. 

Visst är han söt, min tomte?   

Helgen gick fort tycker jag, vi hade att göra nästan hela tiden, så mycket jag orkade med det vill säga. 

Men vi gick en härlig promenad i det underbara vädret.

   På väg hem, ni ser vårt hus precis till vänster om min mans axel. Som jag sagt förut, jag älskar att bo så här!!!  

Ska försöka få något gjort idag iallafall. Smärtan håller mej i sitt grepp, men jag mår bättre om jag får något gjort. Bara något litet. Det måste ju se fint ut här till på onsdag.